Traditionellt har den svenska statsmakten gjort ett stort nummer av att man inte tillämpar förhandscensur för massmedier – en effekt av det demokratiska fiasko man ställde till med under andra världskriget med beslag av dagstidningar och urlyfta artiklar.
Bara ett undantag har funnits under efterkrigstiden: filmcensuren. Mediet har så stark genomslagskraft att man ansåg sig behöva frångå den högtidligt deklarerade grundprincipen; fram till 2010 var filmen det enda massmedium som fick förhandsgranskas – innan materialet släpptes till biograferna.
Redan under 90-talet minskade antalet censurerade filmer och inte ens personalen på Statens biografbyrå stod helhjärtat bakom verksamheten. Slutligen avskaffades bestämmelserna av Riksdagen.
Vår tids fartblinda politiker har inte samma hang ups som gårdagens. Sålunda har statlig förhandscensur för drönarbilder nyligen införts med en axelryckning. Allt material där horisonten syns i bild måste granskas av Lantmäteriet för att få publiceras, d v s förhandscensur. Och myndigheten är överhopas med ärenden så handläggning kan ta månader. Dagsmedierna tycks klokt nog strunta i reglerna för att de helt enkelt inte har tid att vänta på tillstånd.
Och det stoppar inte där: i den rådande säkerhets- och terrorhysterin så finns många nya censurförslag som kommer skicka gamla principer till soptippen. Om det ändå fanns något parti som fullt ut stod upp för demokrati och frihet . . .
Regeringen föreslår att sekretessen skärps när det gäller handlingar som handlar om Nato. Den redan begränsade insynen i militärens verksamhet ska alltså bli ännu sämre.
Även ”harmlösa” uppgifter ska kunna vara hemliga, i upp till 150 år. Det kan alltså dröja lång tid innan vi, eller snarare framtidens människor, får veta den fulla vidden av fulspelet med Turkiet i samband med Nato-anslutningen.
Förslaget har varit på remiss, men går säkert igenom i Riksdagen eftersom de 349 numera aldrig har några invändningar mot inskränkningar av den svenska grundlagen.
6 oktober 2025 avkunnade Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet mot den dansk-svenske politikern Rasmus Paludan som stod åtalad för hets mot folkgrupp.
Malmö tingsrätt hade dömt Paludan till bl a fyra månaders fängelse för koranbränningar och yttranden han gjort i samband med detta. Många ansåg att domen var extremt långtgående och i praktiken angrep friheten att kritisera religion. Till och med att den återinförde ett blasmemiförbud utan stöd i lag.
Hovrätten går kritikerna delvis till mötes och slår fast att det är
”inte avsett att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska hindra en diskussion om eller kritik mot religioner, livsåskådningar eller idéer. Det är ofrånkomligt att kritik av en religion, en idé eller en åsikt indirekt kan uppfattas som kritik även av de personer som är anhängare till den kritiserade religionen, idén eller åsikten. Detta kan dock inte medföra att sådan kritik inte skulle vara tillåten att uttrycka offentligt. Det skulle nämligen de facto innebära att religionskritik m.m. skulle vara otillåten.”
Vissa delar av Paludans agerande går dock för långt, enligt hovrätten, och hans döms till villkorlig dom och dagsböter.
Grundaren av diskussionsplattformen Flashback, Jan Axelsson, har friats i Stockholms tingsrätt där han stod åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor.
Åklagaren hävdade att Axelsson var grovt oaktsam när han inte rensade bort inlägg som kunde vara hets mot folkgrupp under 2022 och 2023. Där fanns bl a ord som ”getknullare”, och Axelsson håller med om att vissa av inläggen borde ha tagits bort.
Kontentan av domen tycks vara att det inte är brottsligt för hemsidesansvariga att missa enstaka övertramp om huvuddelen av potentiellt olagliga inlägg rensas bort.
En nätt lite seger för demokratin eftersom ett försök till inskränkning av yttrandefriheten misslyckats. Men sista ordet är inte sagt: saken kan överklagas till Svea hovrätt.
För den som under tiden vill fördjupa sig i en obsolet lag som verkar ha dammats av för att komma åt en pionjär, som i vår tid utnyttjar yttrandefriheten i sin fulla bredd, kan läsa här.
Mora Tingsrätt har frikänt en fotograf som tagit en bild av ett skyddsobjekt. Det handlade om ett modulhus som Tullverket uppfört i Idre i väntan på en permanent kontor.
Domen visar att den extremt strikta lagstiftningen runt skyddsobjekt som införts de senaste åren går att ifrågasätta.
Slutligt besked om hur fotograferingen ska bedömas kommer dock senare eftersom domen överklagats till hovrätt.
De strikta bestämmelserna runt skyddsobjekt infördes 1 januari 2023 efter en dom i Högsta domstolen 2015 som slog fast att anskaffarfriheten i grundlagen väger tyngre än skyddslagens bestämmelser. Det konkreta fallet handlade om att en DN-fotograf hade tagit bild på örlogsbasen i Berga utanför Stockholm och militärpolis hade beslagtagit minneskortet. HD slog fast att fotografen handlat rätt och att journalister som arbetar för grundlagsskyddade medier inte behövde följa skyddslagen. Men detta ändrades alltså 2023 och journalister och allmänhet omfattas sedan dess av samma bestämmelser.
Domstolarnas extremt strikta tolkning av lagen har kritiserats hårt och domen i Mora tingsrätt har väckt ett hopp om att praxis är på väg att förändras.
