De bästa valaffischerna i 2026 års val står provokatören Chang Frick för. Affischerna har satts upp i Uppsala.

Men som vanligt nu för tiden om nån försöker sig på satir så ropas det omedelbart på polis. Polismyndigheten i region mitt bekräftar att flera anmälningar mot kampanjen lämnats in.

På ett genialt och elegant sätt avslöjar Chang Frick vad det svenska politiska etablissemanget egentligen tycker om yttrandefrihet och var gränserna bör gå för vad man får säga och tycka.

Det har blivit modernt att prata om hotet mot demokratin i Sverige och befolkningen är med all rätt oroad; 40 procent anser att de demokratiska grundprinciperna hotats under de senaste året, enligt Novus.

Men beskrivningen av hotet haltar högst betänkligt hos många partier, debattörer, myndigheter, organisationer, media och även inom akademien.

På vänsterkanten påstår man sig vara väldigt orolig för demokratins framtid, men när man tittar närmare så handlar det till exempel om att migrationspolitiken lagts om och inte fungerar som den gjorde för tio år sedan. Att stoppa in politiska sakfrågor på det sättet ger en väldigt bred definition av demokratin, som riskerar att förvirra debatten och hjälpa dom som vill fortsätta att fiffla med grundlagen.

På högersidan vill man absolut inte höras talas om att Gunnar Strömmers lagstiftningsrally 2022-26 kanske riskerar demokratin. I deras värld kommer hotet utifrån, österifrån, absolut inte från ”the enemy within”.

Den systematiska försvagning av grundlagarna och de grundläggande mänskliga rättigheterna som skett under Tidö-regeringen har haft vissa likheter med Viktor Orbáns styre i Ungern. Inte lika långtgående naturligtvis, men Tidö har ju bara haft fyra år på sig medan Orban verkade i 16.

Ett exempel är Orbans angrepp på demonstrationsfriheten i samband med prideparaden i Budapest 2025 då deltagarna hotades med böter och fängelse. Tidö körde lite Orban-style i samband med dockan som Rojavakommittéerna hängde upp vid Stadshuset i Stockholm 2023 för att protestera mot Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan.

En utredning tillsattes och ett tag hängde demonstrationsfriheten, som vi känner den, löst i Sverige. Tricket var att angripa denna rättighet via ordningslagen och inte ändra i grundlagen: då går det snabbare att få igenom nya bestämmelser.

Så småningom kom också ny lagstiftning, men aningen urvattnad i förhållande till förslagen i utredningen: polisen kan från 1 juli 2026 flytta demonstrationer både i tid och rum. Och; om man så önskar, helt stoppa en manifestation med hänvisning till ”säkerhet”, detta flexibla ord som kan utnyttjas, eller missbrukas, av både demokrater och diktatorer.

Dockmanifestationen vid Stadshuset blev ett polisärende, men åklagaren valde att inte inleda någon förundersökning. Denna gång.